SKRIVET: 2010-10-05, kl 09:45:16 | PUBLICERAT I: minnen
strolling down memory lane...Åå här om dagen när jag åkte 11:ans fullsmäckade spårvagn till skolan så började plötsligt min ipod spela upp en riktigt gammal godinglåt och genast kastades jag tillbaka 20 år i minnet.
Jag var 7-8 år och var på mitt första skoldisco.
<-----såhär såg jag nog ut då.
Denna låten började spelas. Det var/är en lugn låt vilket innebar att man skulle dansa "tryckare" med det motsatta könet!
Jag minns hur alla vi småtjejjer och förstagångsdiscobesökare med stora ögon stod längs väggarna och tittade på de stora sexorna som världsvant omfamnade varandra för att dansa denna "tryckare".
Den absolut tuffaste killen på hela discot hette ..Dennis tror jag. Han hade långt blont hår och cowboyboots och gick i sexan. Alla tjejjer tyckte att han var snyggaste killen.
Jag minns inte riktigt hur det hände men helt plötsligt stod i alla fall den här Dennnis framför mig med utsträckt hand och frågade om jag ville dansa. Jag blev såklart skitnervös och blyg men jag lyckades i alla fall svara ja. Detta var min allra första "tryckare" ever och det var tillsammans med skolans snyggaste kille.
Jag var ju så jäkla mycket mindre än honom och jag vågade aldrig för mitt liv titta upp och möta hans blick medans vi dansade. Jag tittade i stället ner på hans cowboyboots.
Efter dansen ljög jag och sa till alla att han hade trampat mig på fötterna med sina stora cowboyboots.
Varje gång jag hör denna låten tänker jag på dig Dennis och dina cowboyboots.
Ett par år senare stötte jag på Dennis igen, utanför fritidsgården. Han hade fortfarande långt hår och gick då på högstadiet.
Jag minns inte exakt vad som utlöste det hela men vi började i alla fall att bråka med varandra. Vi riktigt flög på varandra och började brottas. Till min stora lycka och triumf så lyckades jag att brotta ner honom riktigt ordentligt precis vid ingången till hjortsbergsskolans fritidsgård. Han hade inte en chans mot mig när han låg där med kinden mot asfalten.
En fritidsledare kom ganska snabbt ut och avbröt det hela. Dennis försvann lika snabbt som han dök upp och kvar stod jag med en stor toffs av hans långa blonda hår i min hand.
När jag senare berättade för mina vänner vad som hade hänt var det inte alla som trodde mig kan jag säga. och dom som trodde mig hade förklaringen att jag antagligen bara lyckades brotta ner honom för att han blivit så försvagad på grund av att han rökte.
Men i alla fall: Dennis tack för dansen! och im sorry, dont cry.
Jag var 7-8 år och var på mitt första skoldisco.

Denna låten började spelas. Det var/är en lugn låt vilket innebar att man skulle dansa "tryckare" med det motsatta könet!
Jag minns hur alla vi småtjejjer och förstagångsdiscobesökare med stora ögon stod längs väggarna och tittade på de stora sexorna som världsvant omfamnade varandra för att dansa denna "tryckare".
Den absolut tuffaste killen på hela discot hette ..Dennis tror jag. Han hade långt blont hår och cowboyboots och gick i sexan. Alla tjejjer tyckte att han var snyggaste killen.
Jag minns inte riktigt hur det hände men helt plötsligt stod i alla fall den här Dennnis framför mig med utsträckt hand och frågade om jag ville dansa. Jag blev såklart skitnervös och blyg men jag lyckades i alla fall svara ja. Detta var min allra första "tryckare" ever och det var tillsammans med skolans snyggaste kille.
Jag var ju så jäkla mycket mindre än honom och jag vågade aldrig för mitt liv titta upp och möta hans blick medans vi dansade. Jag tittade i stället ner på hans cowboyboots.
Efter dansen ljög jag och sa till alla att han hade trampat mig på fötterna med sina stora cowboyboots.
Varje gång jag hör denna låten tänker jag på dig Dennis och dina cowboyboots.
Ett par år senare stötte jag på Dennis igen, utanför fritidsgården. Han hade fortfarande långt hår och gick då på högstadiet.
Jag minns inte exakt vad som utlöste det hela men vi började i alla fall att bråka med varandra. Vi riktigt flög på varandra och började brottas. Till min stora lycka och triumf så lyckades jag att brotta ner honom riktigt ordentligt precis vid ingången till hjortsbergsskolans fritidsgård. Han hade inte en chans mot mig när han låg där med kinden mot asfalten.
En fritidsledare kom ganska snabbt ut och avbröt det hela. Dennis försvann lika snabbt som han dök upp och kvar stod jag med en stor toffs av hans långa blonda hår i min hand.
När jag senare berättade för mina vänner vad som hade hänt var det inte alla som trodde mig kan jag säga. och dom som trodde mig hade förklaringen att jag antagligen bara lyckades brotta ner honom för att han blivit så försvagad på grund av att han rökte.
Men i alla fall: Dennis tack för dansen! och im sorry, dont cry.